Edwards PASCAL Manual Del Usuario página 33

Tabla de contenido
Idiomas disponibles
  • ES

Idiomas disponibles

  • ESPAÑOL, página 15
3.0 Varningar
3.1 Anatomiska överväganden
För optimala resultat bör följande anatomiska patientegenskaper övervägas. Säkerheten och
effekten av PASCAL -systemet utanför dessa förh llanden har inte fastställts. Användning utanför
dessa förh llanden kan störa placeringen av implantatet eller införande av klaffbladet för nativ
klaff.
Tillämpligt för mitralis- och trikuspidalpatienter:
Tecken p m ttlig till kraftig förkalkning i fattningsomr det
Tecken p allvarlig förkalkning i annulus eller den subvalvulära apparaten
Förekomst av signifikant klyfta eller perforation i fattningsomr det
Klaffbladens rörlighetslängd < 8 mm
Endast tillämpligt för mitralispatienter:
Slagbredd > 15 mm och/eller slagmellanrum > 10 mm
Transseptal punktionshöjd < 3,5 cm
LA-diameter ≤ 35 mm
Förekomst av tv eller flera signifikanta vattenstr lar
Förekomst av en signifikant vattenstr le i kommissuromr det
2
Mitralklaffområde (MVA) < 4,0 cm
LVEDD > 8,0 cm
Endast tillämpligt för trikuspidalpatienter:
Förekomst av primär icke-degenerativ trikuspidalklaffsdysfunktion
3.2 Hantering av enheten
Produkterna är endast utformade, avsedda och distribuerade för eng ngsbruk. Det finns
inga data som stöder produkternas sterilitet, icke-pyrogenicitet eller funktion efter
ombearbetning.
Enheter bör hanteras med vanlig steril teknik för att förhindra infektion.
Utsätt inte n gon av enheterna för n gra lösningar, kemikalier etc., med undantag för steril
fysiologisk och/eller hepariniserad koksaltlösning. Detta kan leda till irreparabla skador p
enheten som eventuellt inte är uppenbara vid visuell inspektion.
Använd inte n gra av enheterna i närvaro av brännbara eller brandfarliga gaser,
bedövningsmedel eller rengöringsmedel/desinfektionsmedel.
Använd inte enheter om utg ngsdatumet har passerat.
Sterila enheter f r inte användas om deras förpackning eller försegling är skadad p n got
sätt.
Använd inte om n gra av enheterna har tappats, skadats eller hanterats p felaktigt sätt.
Standardspolning och avluftningsteknik bör användas under förberedelser för ingrepp och
under hela ingreppet för att förhindra luftemboli.
3.3 Kliniska varningar
Liksom med alla implanterade medicinska enheter finns en potentiell risk för ett ogynnsamt
immunologiskt svar.
Allvarliga komplikationer, vilka ibland kan leda till kirurgisk intervention och/eller dödsfall,
kan förknippas med användning av detta system ("Möjliga komplikationer"). Varje potentiell
patient bör f en förklaring av alla fördelar och risker före användning.
Noggrann och kontinuerlig medicinsk uppföljning rekommenderas, s att komplikationer
relaterade till implantatet kan diagnostiseras och tgärdas p rätt sätt.
Antikoagulationsbehandling m ste fastställas av läkare enligt v rdinrättningens riktlinjer.
4.0 Försiktighetsåtgärder
4.1 Försiktighetsåtgärder före användning
Patienturval bör utföras av ett tvärvetenskapligt hjärtteam som är specialiserat p
behandling av mitral- och/eller trikuspidalregurgitation, för att bedöma patientens risk och
anatomiska lämplighet.
4.2 Försiktighetsåtgärder efter användning
L ngvarig h llbarhet har inte fastställts för implantatet. Regelbunden medicinsk uppföljning
rekommenderas i syfte att utvärdera implantatets prestanda.
Kortsiktig antikoagulationsbehandling kan vara nödvändigt efter klaffreparation med
PASCAL -enheten. Ordinera antikoagulation och annan medicinsk behandling enligt
v rdinrättningens riktlinjer.
5.0 Möjliga komplikationer
Komplikationer i samband med hjärtkateterisering enligt gängse procedur, användning av
anestetika och användning av PASCAL -systemet, kan leda till följande resultat: konvertering till
öppen kirurgi, akut eller ej akut reoperation, explantation, permanent invaliditet eller dödsfall.
Läkare uppmanas att rapportera misstänkta instrumentrelaterade händelser till Edwards eller den
ansvariga sjukhusledningen.
Följande förväntade biverkningar har identifierats som möjliga komplikationer av PASCAL -
proceduren:
Avvikande laboratorievärden
Allergisk reaktion p anestesi, kontrastmedel, heparin, nitinol
Anemi eller minskat Hgb, som kan kräva blodtransfusion
Aneurysm eller pseudoaneurysm
Kärlkramp eller bröstsmärta
Anafylaktisk chock
Arytmier förmak (dvs. AF, SVT)
Arytmier kammare (dvs. VT, VF)
Arteriovenös fistel
Förmaksseptumskada som kräver intervention
Blödning
Hjärtstopp
Hjärtsvikt
Hjärtskada, inklusive perforation
Hjärttamponad/perikardiell utgjutning
Kardiogen chock
Insnärjning av sensträngarna eller ruptur som kan kräva intervention
Koagulopati, koagulationsstörning, blödningsdiates
Skada p retledningssystemet som kan kräva permanent pacemaker
Djup ventrombos (DVT)
Försämring av nativ klaff (t.ex. ruptur, indragning eller förtjockning av klaffblad)
Lossnande av tidigare placerat implantat
Dyspné
dem
Elektrolytobalans
Emboli/embolisering inklusive luft, partiklar, förkalkat material, eller trombos
Endokardit
Esofageal irritation
Esofageal perforation eller striktur
Ansträngningsintolerans eller svaghet
Underl tenhet att hämta n gra PASCAL -systemkomponenter
Feber
Gastrointestinal blödning eller infarkt
Hjärtsvikt
Hematom
Hemodynamisk kompromiss
Hemolys
Blödning som kräver transfusion eller intervention
Hypertoni
Hypotoni
Försämring av implantatet (slitage, ruptur, fraktur eller annat)
Implantatembolisering
Felplacerat implantat eller oförm ga att placera p avsedd plats
Implantatmigrering
Implantattrombos
Infektion
Inflammation
LVOT-obstruktion
Mesentriell ischemi
Multiorgansvikt
Myokardinfarkt
Illam ende och/eller kräkningar
Nervskada
Neurologiska symptom, inklusive dyskinesi, utan diagnos p TIA eller stroke
Icke-neurologiska, tromboemboliska händelser
Smärta
Papillär muskelskada
Paralys
Embolisering av PASCAL -systemkomponent/komponenter
Perifer ischemi
Pleurautgjutning
Lungödem
Lungemboli
Reaktion p trombocythämmande eller antikoagulantia
Njursvikt
Njurinsufficiens
Andningskompromiss, andningssvikt, atelektas, lunginflammation kan kräva l ngvarig
ventilation
Retroperitoneal blödning
Skada p septum eller perforation
Septikemi, sepsis
Brännskada, skada eller vävnadsförändringar p.g.a. exponering för joniserande str lning
Endast ett klaffblad är fäst (SLDA)
Stroke
Synkope
Transitorisk ischemisk attack (TIA)
Urinvägsinfektion och/eller blödning
Klaffskada
Klaffstenos
Klaffregurgitation
Vaskulär skada eller trauma, inklusive dissektion eller ocklusion
Kärlspasm
Skada p kammarväggen eller perforation
S rruptur, fördröjd eller ofullständig läkning
Försämring av hjärtsvikt
Försämrad regurgitation/valvulär insufficiens
6.0 Leveransform
6.1 Förpackning
Styrhylsan, implantatsystemet och stabilisatorn är individuellt förpackade och steriliserade med
etylenoxid. Bordet är förpackat och tillhandah lls icke-sterilt.
6.2 Lagring
PASCAL -systemet ska förvaras svalt och torrt.
7.0 Bruksanvisning
7.1 Läkarutbildning
Den implanterande läkaren ska ha erfarenhet av kateterburna tekniker och vara utbildad i
systemet PASCAL och implantatproceduren. Det slutliga beslutet om implantation av en PASCAL
bör tas av läkare som är specialiserade p behandling av mitral- och/eller trikuspidalregurgitation,
vid specialiserade kliniker som kan avgöra om en rimlig chans för betydande klinisk förbättring
kan förväntas baserat p sjukdomens skede och komorbiditet.
7.2 Utrustning och material
Standardmässig utrustning för hjärtkateteriseringslaboratorium
Fluoroskopisystem
Kapacitet för transesofageal ekokardiografi (TEE) (2D och 3D)
Pigtail-kateter för kontrastinjektion (med kompatibel hylsa)
Sats för venös punktion
Transseptal n l, hylsa och ledare
Ledare med utbyteslängd p 0,89 mm (0,035 tum)
33
Tabla de contenido
loading

Tabla de contenido