och även att fullständigt släckas. Man behöver
öva mycket för att ordentligt kunna hålla det
här avståndet. Nybörjare har ofta problem med
kladdning av elektroden eller med bågens avbrott.
När elektroden kladdar på materialet som svetsas
behöver man försiktigt dra den tillbaka så att den ska
separeras från det grundläggande materialet. Om
man inte gör det resulterar det i kortslutning, och det
kan överbelasta själva apparaten. Om svetsningen
är bra hörs det ett knastrande ljud som liknar ljudet
vid äggstekning. För att uppnå en bra svets får man
använda två rörelser; nedåt och i riktning mot spalten
som svetsas, som är visat på följande bild:
3.7.3 Svetstyper
I följande passusar har man beskrivit de vanligast
förekommande svetstyperna.
Flerfaldig svets bildas genom att elektroden följer
en rättlinjig bana och rörs på mitten av spalten som
svetsas.
Vävsvets bildas när man vill att svetsen ska
täcka en bredare zon när det inte kan uppnås med
flerfaldig svets. Vävsvetsen uppnås med att röra
elektroden från den ena sidan till den andra. Den
bästa inträngningen uppnås med en liten fördröjning
vid rörelsen på de slutliga positionerna.
3.7.4 Svetsningspositioner
Plan position är faktiskt den lättaste och den
vanligast förekommande positionen. Bästa resultat
uppnås i denna position, så det rekommenderas att
använda den om möjligt.
Horisontell position liknar den plana positionen,
men i detta fall är elektroden horisontellt riktad, så
att ljusbågens styrka båge är riktad mer direkt till
fogen som svetsas. En sådan position förhindrar
att den smälta metallen rinner ut, och dessutom
är det möjligt att använda elektroden med en låg
rörelsehastighet, med en bra inträngningseffekt. En
lämplig initialposition för en sådan svetsningtyp är
att luta elektroden cirka 30 grader i förhållande
till normalplanet, som räknas i förhållande till
arbetsförmålets yta.
3.7.5 En lyckad svets
Den första skickligheten man behöver behärska
är bildning och upprätthållning av ljusbåge, och
sedan bör man också fundera på svetsens kvalitet.
De första försöken kommer förmodligen att vara
något sämre än det acceptabla svetskvaliteten. Hur
ändringar av ljusbågens längd och elektrodens
rörelsehastighet påverkar den svetsade fogens
kvalitet kan man se på bilderna nedan.
A. Elektrodens rörelsehastighet är för hög.
B. Elektrodens rörelsehastighet är för låg.
C. Ljusbågen är för lång.
D. En idealisk svets.
För att uppnå en bra svets är det nödvändigt att röra
elektroden långsamt och jämnt längs fogens hela
längd. Om elektroden rörs för snabbt eller med darr,
kommer det att resultera i en klumpig och ojämn
svets.
165